Regeringens nationella säkerhetsstrategi som skrevs i januari 2017 pekar ut åtta hot mot Sverige.
1. Militära hot Ett väpnat angrepp riktat direkt mot Sverige är, enligt regeringen, osannolikt men militära angreppshot kan aldrig uteslutas. Militära maktmedel kan även användas i kombination med andra metoder, som påverkanskampanjer och informationskrigföring, cyberrelaterade hot, sabotage och terrorism.
2. Cyberhot Hoten mot den digitala världen pekas ut som en av våra mest komplexa säkerhetsutmaningar, eftersom i stort sett hela samhället är beroende av att de utspridda och ständigt växande it-systemen. Elektroniska angrepp kan ske i form av dataintrång, sabotage eller spionage.
3. Terrorism I strategin, som skrevs före terrorattacken på Drottningggatan i Stockholm, står det att attentat mot Sverige inte kan uteslutas. Extremismen i Sverige uppges bestå i huvudsak av tre identifierade grupper: högerextremism, islamistisk extremism och
vänsterextremism.
4. Organiserad brottslighet Brottssyndikaten beskrivs som ett hot mot det demokratiska samhället, för att det hos vissa nätverk finns både avsikt och förmåga att skada och störa grundläggande demokratiska processer. Att vapen i ökande omfattning används på offentliga platser leder till ökad rädsla och otrygghet och kan i förlängningen minska förtroendet för rättsväsendet och även tilltron till samhället som helhet.
5. Hot mot energiförsörjning Störningar och avbrott i försörjningen av el, bränsle, gas och värme kan leda till allvarliga konsekvenser, såväl för människors liv och hälsa som för hela samhället, konstaterar regeringen. Energiförsörjningen kan påverkas av en rad faktorer: Väderförhållanden, olyckor, tekniska fel, ändrade marknadsmässiga förutsättningar, politiska beslut, klimatförändringar eller direkta attacker.
6. Hot mot transporter och infrastrukturOm kritisk infrastruktur och tillhörande informations- och kommunikationssystem skadas kan detta få allvarliga konsekvenser för hela samhället, skriver regeringen. Hoten är bland annat stora olyckor och olyckor med farligt gods, eller fientliga hot i form av sabotage och attacker.
7. HälsohotSmittsamma sjukdomar men också andra typer av biologiska, kemiska och även radionukleära hot, ryms inom begreppet hälsohot. Hoten kan ha formen av bakterier, virus och andra mikroorganismer, men också radioaktiva, kemiska och biologiska vapen. Centralt för hälsohoten är att den mikrobiologiska världen ständigt förändras. Hotens natur är
därför till stora delar oförutsägbara, konstaterar regeringen.
8. KlimathotKlimatförändringarna är ett allvarligt och växande hot mot den globala säkerheten. På inget annat område är, enligt regeringen, behovet av förebyggande större och mer uppenbart. Klimatförändringarna påverkar säkerheten i Sverige både direkt och indirekt. De internationella följderna kommer att få minst lika stora konsekvenser som de som direkt berör vårt land. Klimatförändringarna kan öka risken för krig, konflikter och fattigdom. Dagens svenska samhälle har byggts upp och anpassats till ett visst klimat. När klimatet förändras får det konsekvenser för många centrala funktioner i samhället. Skyfall och kraftiga regn förväntas öka i intensitet, vilket ökar risken för översvämningar och höga flöden.