Foto: Lotte Fernvall Foto: Lotte Fernvall
Foto: LOTTE FERNVALL

Anna Maria: ”Så har jag förberett mig”

– Det är inte så konstigt egentligen. Det handlar mest om sunt förnuft, säger Anna-Maria Stawreberg.

Här är hennes bästa råd till dig som vill känna dig förberedd – om krisen skulle komma.

Samhället är sårbart. Tanken på vilka konsekvenser det skulle få för oss om strömmen gick, om nätet slocknade eller om infrastrukturen kollapsade är svindlande och skrämmande.

Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bör vi kunna klara oss själva i en vecka, innan vi kan räkna med att få hjälp från samhället.

– Jag tycker att det är bra att börja där: Fundera på hur du ska klara dig. Då blir det hanterligt, du inser att du kanske inte behöver ha hela källarförrådet fullt med mat, ett eget elkraftverk eller installera en vedspis i lägenheten. Det faktiskt ganska enkelt att göra sig lite mer förberedd, säger Anna-Maria Stawreberg.

Vill inte skrämma upp någon

Stawreberg är journalist och författare till boken ”Prepping – att hoppas på det bästa men förbereda sig på det värsta” – om preppare, privatpersoner som förbereder sig för katastrofer, och om hur du själv kan förbereda dig.

Under arbetet med boken har Anna-Maria Stawreberg insett att det är viktigt att ha en beredskap. Hon har skaffat förnödenheter och byggt upp ett matlager så att familjen med tre barn ska klara sig i tio dagar.

Anna-Maria Stawreberg är dock noggrann med att understyrka att hon inte är någon preppare – ”det skulle vara att nervärdera den enorma kunskapen som de riktiga prepparna har, de som har hållit på med det här i åratal”.

Och hon vill inte skrämma upp folk.

– Det behöver inte hända en katastrof, det behöver inte vara en främmande makt som invaderar oss, det räcker ju faktiskt med en helt vanlig snöstorm för att det ska blir problem. Att vara beredd på problem är något som de äldre har naturligt. Det är bara vi i vår generation – kanske mest vi som bor i stan, jag tror att de som bor på landet har mer beredskap – som tänker att ”äh, det är väl bara att gå till ICA…”

Så bygger du upp ett matlager

– Den här har jag i vanliga fall nere i källaren, säger Anna-Maria Stawreberg och visar upp en plastback packad med matvaror.

Pasta, tomatsås, tonfisk, havregryn, knäckebröd – och kaffe. Vanliga vardagsprodukter från vanliga affärer, kanske inte det man tänker sig ska finnas i ett ”krisförråd”.

– Det finns ingen anledning att köpa pulversoppor och konserver – om det nu inte är så att ni gillar det. Köp mat som ni brukar äta, men sådant som är hållbart i rumstemperatur, som innehåller mycket näring, är lätt att tillaga och inte behöver så mycket vatten under tillagningen. Det här är mat för 700, 800 spänn och då klarar vi oss i minst en vecka.

Här är Anna-Maria Stawrebergs förslag på vad ett matlager för en vecka för en familj med två vuxna och två–tre barn kan innehålla.

Tre liter vatten per person

Beroende på hur man bor kan också trycket i vattenkranarna försvinna vid ett elavbrott,  eftersom pumparna drivs med el.

Enligt MSB:s rekommendationer behövs minst tre liter dricksvatten per person och dygn. Om ni är fyra i familjen bör ni alltså ha 84 liter vatten för att klara er i sju dygn.

Om du inte mäktar med att ha ett så stort vattenlager hemma får du förlita dig på att kommunen efter en tid kör ut vattentankar där du kan hämta begränsade mängder vatten.

Ett tips är att redan nu frysa in vatten i petflaskor, som inte fylls ända upp eftersom de kan spricka då. Flaskorna fungerar även som kylklampar och håller maten i frysen kall längre om strömmen går. Du kan även köpa plastflaskor med mineralvatten, de håller mycket länge.

Tappa upp vatten

Vattnet försvinner inte direkt när strömmen går, om du är hemma hinner du tappa upp vatten och fylla kärl så att ni klarar er några dagar.

Vatten som förvaras i plastdunkar bör bytas ut regelbundet, en gång i halvåret är en tumregel men det varierar beroende på vattenkvalitet och temperatur. Även matlagret måste roteras så att det inte står och blir dåligt.

Tänk på hur du lagrar maten och vattnet. Maten kan dra till sig skadedjur även i ett modernt hus. Om vattendunkarna börjar läcka kan det bli både dyrt och besvärligt.

Påsar och handsprit

Utan vatten går det inte att spola i toaletten – och att göra sina behov utomhus är inget bra alternativ om du bor i stan. Då är kraftiga plastpåsar, som du  kan klä in toalettskålen med och sedan kasta, en lösning på ett obehagligt problem.

För att kunna sköta hygienen utan vatten är handsprit och våtservetter bra att ha.

Du behöver utrustning för att kunna tillreda maten utan el, för att få belysning och information.

Här är Anna-Maria Stawrebergs förslag på ett utrustningskit.

Att förbereda sig mentalt och ha en plan är minst lika viktigt som att lagra mat, vatten och förnödenheter.

Här är en checklista på saker du bör tänka igenom.

Är det inte konstigt att ha ett samhälle där alla tänker på sig själva och bygger upp egna lager hemma?

– Preppande handlar inte om att sköta sig själv och skita i andra. Ju fler som vet hur man ska göra och som har grejer hemma, desto bättre kommer vi alla att klara oss om något skulle hända. Om vi som är friska och starka och arbetföra kan klara oss själva i några dagar kan samhället fokusera på att ta hand om de som behöver hjälpen mest, som gamla och sjuka, säger Anna-Maria Stawreberg.

Blir man lugnare av att preppa? Jagar man inte bara upp sig mer och mer om man tänker på allt som kan hända?

– Är man inte lite orolig ändå om man läser tidningarna och ser på nyheterna? På det stora hela tror jag inte att man blir oroligare av att preppa. Har man förberett sig lite och skaffat sig kunskap blir det som en trygghet, säger Anna-Maria Stawreberg.

Foto: Thomas Henrikson, MSB

Om jag bara ska göra en enda sak för att förbereda mig och min familj, vad ska jag göra då?

– Då ska du se till att du har en radio som fungerar utan ström, säger Anna Teljfors-Lundwall på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

– Du kan ha en batteridriven radio, eller så kan du kanske sätta dig i bilen och lyssna på bilradion. Fundera igenom hur du ska göra för att kunna lyssna på Sveriges Radio P4, alltså din lokalradio, det är där myndigheterna kommer att informera om vad som hänt och vad du ska göra. Kommunikationen är det viktigaste i en krissituation, säger Teljfors-Lundwall.